Guide till bättre resor med rätt kreditkort
Att ge sig ut i världen på en resa, vare sig det är en affärsresa eller nöjesresa, ger dig exponering mot nya upplevelser och möjligheter. Att fördjupa sig i de ekonomiska konsekvenserna av sittresande kan dock vara överväldigande uppgift eller åtminstone inte det roligaste med resan. Det finns flera bra tips för resenärer att ta tillvara på och optimera sina resor genom fördelarna man kan få med ett riktigt bra kreditkort. I denna guide kommer vi att gå igenom hur du kan maximera din reseupplevelse genom strategisk användning av kreditkort.
Jämför och välja resekort
Att välja det idealiska kreditkortet för resor är avgörande för att förbättra din reseupplevelse. Sök efter kort som erbjuder bonusar anpassade efter dina resepreferenser, såsom bonuspoäng, hotellpoäng flexibla resepoäng, eller rent utav cashback som är återbetalning i kronor på din kreditkortsfaktura. Beakta faktorer som årsavgifter, räntor och acceptans världen runt för att hitta det bästa alternativet för dina behov. Kort utgivna av nätverken Visa, Mastercard och American Express fungerar bra nästan överallt.
Fördel med bonus för nya kunder
Många resekreditkort erbjuder lockande registreringsbonusar till nya kortinnehavare. Det kan vara tex slopade årsavgifter eller att uppfylla spenderingskrav inom en angiven tidsram kan du tjäna betydande belöningar som kan täcka resekostnader eller finansiera framtida äventyr. Att strategiskt välja kort att ansöka kan hjälpa dig att dra nytta av dessa lukrativa erbjudanden.
Maximera bonusar
När du har skaffat ett resekreditkort bör du fokusera på att maximera bonus eller cashback vid varje köp. Dra nytta av bonuspoäng eller hotellpoäng för specifika kategorier som mat, matvaror eller rese-relaterade utgifter. Att betala av hela ditt saldo varje månad inom den räntefria perioden är viktigt för att undvika räntor samtidigt som du tjänar bonus på kreditkortet.
Utnyttja resefördelar
Utöver bonuspoäng och cashback erbjuder resekreditkort ytterligare fördelar för som du har nytta av när du reser. Det kan vara fördelar som tex tillgång till flygplatslounger, kompletterande uppgraderingar på hotell och biluthyrning, eller att det ingår en riktigt bra reseförsäkring med kortet när du betalar resan. Läs på vilka förmåner som gäller och använd dem för att göra dina resor mer fördelaktiga och mer njutbara.
Undvik valutapåslag och avgifter
När du reser och betalar i valuta utomlands kan användning av ett kreditkort utan valutapåslag och avgifter för utlandsaffärer spara pengar åt dig. Dessa avgifter, vanligtvis runt 1-3% av varje transaktion, kan snabbt addera upp vid resor utomlands. Kolla efter kreditkort som erbjuder denna förmån för att undvika onödiga utgifter när du reser till nya destinationer.
Håll koll på utgifterna och övervaka dina konton
För att fullt ut optimera dina resekreditkort är det viktigt att hålla dig organiserad och regelbundet övervaka dina utgifter på kreditkortet. Håll koll på dina utgifter, bonusar och kommande deadlines för registreringsbonusar eller resepoäng. Att ställa in notiser kan hjälpa dig att hålla dig informerad om eventuella förändringar eller potentiellt bedrägeri på dina kreditkort.
Kortfattat helt enkelt
Med rätt kreditkort och strategisk planering kan resenärer förhöja sina äventyr samtidigt som de sparar pengar. Genom att jämföra och välja det bästa kreditkortet, få registreringsbonusar, maximera bonusar, utnyttja reseförmåner, reseförsäkringar, undvika avgifter och valutapåslag samt hålla dig uppdaterad kan du förbättra din reseupplevelse och förverkliga dina drömmar.
Fem saker du inte får glömma att packa med på resan
Växla.nu fokuserar på resevaluta. Men det finns fler saker du ska tänka innan du reser. Att glömma att ta med något kan vara allt ifrån irriterande till katastrofalt. Oavsett om du reser för arbete, nöje eller ett äventyr är det alltid viktigt att vara väl förberedd. Här kommer en lista över fem saker som du absolut inte får glömma att packa ner i ditt bagage innan du ger dig iväg på din nästa resa.
- Reseadaptern: En av de vanligaste sakerna resenärer glömmer är reseadaptern. Eluttagen varierar beroende på vilket land du besöker, och det sista du vill är att komma fram till ditt hotellrum och upptäcka att du inte kan ladda din telefon, dator eller andra elektroniska apparater. Det finns universella reseadaptrar som fungerar i flera länder, vilket kan vara en bra investering om du reser mycket. Men tänk på att t.ex. Indiens och Sydafrikas standarder inte brukar finnas med i dessa.
- Personliga mediciner och hälsoartiklar: Om du tar regelbundna mediciner, glöm inte att ta med dem och se till att du har tillräckligt för hela din resa. Det är också en bra idé att ha ett litet första hjälpen-kit med saker som plåster, smärtstillande medel och annat du kan behöva i en nödsituation.
- Kopia av dina viktiga dokument: Det är alltid en bra idé att ha en kopia av dina viktiga dokument, såsom pass, visum, försäkringspapper och andra viktiga handlingar. I händelse av att du skulle förlora dina originaldokument kommer dessa kopior att vara ovärderliga. Förvara kopior separat från originalen.
- Resebrandvarnare: En resebrandvarnare är ett kompakt och bärbart verktyg designat för att upptäcka rök och brand när man är på resa. Extra viktigt att ta med sig är när du bor på AirBnB, i en stuga eller campar eftersom att det inte är säkert att brandvarnare finns installerade. För hotell brukar det finnas krav på brandvarnare men det förekommer länder och platser där brandsäkerheten kan vara okänd eller otillförlitlig. Genom att ta med en egen brandvarnare kan du känna dig säkrare, veta att du har en tidig varning om något skulle gå fel. Det är alltid bättre att vara på den säkra sidan, särskilt när det gäller brandsäkerhet.
- Laddare och powerbanks: Förutom reseadaptern, kom ihåg att packa alla nödvändiga laddare för dina apparater. Det kan också vara en bra idé att ha med dig en powerbank. Så slipper du leta eluttag utan kan fokusera på resan.
Svårt att växla SEK utomlands
Den som har varit ute och rest på sistone eller följt nyhetsuppdateringarna har kanske uppmärksammat att det finns ett problem med att växla svenska pengar utomlands. Det har nämligen visat sig att i många länder väljer växelkontor att inte ta emot svenska sedlar, vilket kan ställa till det för svenska resenärer som inte vill eller har möjlighet att betala med kort utomlands.
Svenska banker köper inte tillbaka sedlarna
Anledningen till att växelkontor och banker inte vill ta emot svenska sedlar utomlands är för att svenska banker inte vill köpa tillbaka sedlarna. Eftersom utländska banker eller växlingskontor inte vill sitta med större mängd svenska sedlar de inte har någon användning av, väljer de helt enkelt att inte ta emot dem från svenska turister.
Systemet med att kunna växla valuta när du befinner dig på ett resmål, grundas i att bankerna från de land som valutan tillhör köper tillbaka sedlarna, vilket alltså fallerar när de svenska bankerna inte uppfyller sin del av kedjan.
Riksbanken ser över problemet
Riksbanken i Sverige är medvetna om att det här är ett problem, men de förklarar också att det är ett problem som är svårt att lösa. Det finns nämligen ingen regel som säger att bankerna är skyldiga att köpa tillbaka svenska sedlar. Det finns dessutom ingen möjlighet att införa någon regel som skulle bli tvingande för bankerna på det sättet.
Riksbanken säger dock att de försöka få svar från bankerna gällande varför de agerar på det här sättet. De vill såklart få till en bra lösning för svenska resenärer, och det bästa är förstås om bankerna ställer upp på en dialog om hur problemet skulle kunna lösas.
Resenärer uppmuntras att lösa penningfrågan innan de ger sig ut på resa
Såväl Forex som Nordea rekommenderar sina kunder att inte resa med svenska sedlar, med en förhoppnings att kunna växla till lokal valuta på plats, inte ens till ställen där det tidigare har varit enkelt att växla in svenska sedlar. Även om det framför allt är i Thailand och i Mellanöstern problemen har uppstått.
Istället är rekommendationen att växla pengar redan på hemmaplan hos ett växelkontor, om man som resenär inte vill eller kan använda sitt betal- eller kreditkort utomlands. Växelkontor finns exempelvis på flygplatser. Tänk dock på att viss valuta kan behöva bokas i förväg. Det är dock inget som gäller de vanligaste valutorna så som euro, pund eller dollar.
Betala med kort på destinationen
Den andra rekommendationen till svenska resenärer är att betala med kort när de befinner sig utomlands. Det är däremot inte något som alla är bekväma med, eller har möjlighet till. Det finns många destinationer där det är svårt att ta sig fram endast med kort och där "cash is king" fortfarande är aktuellt.
Penningtvättslagen kan ligga bakom problemet
Även turister från Danmark och Norge har haft samma problem med att banker inte vill köpa tillbaka sedlarna. I Danmark hävdar bankerna att anledningen är att de inte vill ta emot danska sedlar eftersom det är svårt för dem att uppfylla penningtvättslagen och kunna bevisa att sedlarna har använts på ett lagligt sätt.
Troligen är det samma anledning som gör att de svenska bankarna inte vill köpa tillbaka svenska sedlar från utländska växlingskontor. Men det är alltså något som Riksbanken ska försöka att skaffa sig mer klarhet om.
Ränteparitetsvillkoret
Det monetära systemet eller den svenska penningpolitiken är något som kan kännas extremt svårt och komplicerat - och i många fall är det det. Det finns dock vissa principer och koncept som brukar göra det lättare att förstå ett större övergripande sammanhang. Ränteparitetsvillkoret är ett sådant koncept som används inom nationalekonomi.
Ränteparitetsvillkoret är i grunden en enkel formel för att jämföra svenska och utländska bankers ränta på sparkonton med hänsyn till valutornas växelkurs. Eller för att räkna ut hur hög den svenska räntan måste vara för att kunna mäta sig med internationella banker. På rak arm låter det kanske inte jättespännande. Men formelns beståndsdelar tydliggör sambandet mellan penningpolitik, valutapolitik och det monetära systemet i stort.
Lönekonton och sparkonton - tillbaka till grunderna
När du får in pengar på ditt vanliga bankkonto, eller lönekonto som det också kallas, kan du i regel disponera över dessa pengar hur du vill. Det finns till exempel väldigt få begränsningar för hur många uttag eller köp du får göra. Ett vanligt bankkonto är därför perfekt för att kunna utföra alla livets måsten på ett praktiskt sätt; betala räkningar, handla mat och kläder, och annat som får vardagen att gå runt. Så långt vet vi nog alla hur det fungerar. Vad vanliga lönekonton dock nästan alltid saknar är ränta.
Om du har möjlighet att spara en viss summa pengar varje månad så finns det flera sätt att investera dessa. Aktier, fonder, valutor eller sparkonto kan alla vara bra alternativ beroende på hur mycket tid, arbete och risk man är villig att lägga. Det enda man inte bör göra är att låta pengarna ligga kvar på lönekontot. Eftersom ränteparitetsvillkoret inte har någonting att göra med börshandel så fokuserar vi här på sparkontot.
Sparkonton ger en garanterad procentuell avkastning i utbyte mot att dina pengar ligger bundna under en viss tid, till exempel ett år. Om du kan avvara en viss summa pengar under en längre period är det alltså det säkraste sättet att få avkastning på ditt sparkapital, i jämförelse med i princip alla andra investeringsval. Det finns dock undantag. Sparkonton kan vara utformade på olika sätt. Vissa erbjuder en lägre ränta i utbyte mot att du får göra fler uttag per år. Andra erbjuder fria uttag, vilket i stort sett betyder att det fungerar som ett lönekonto. Det går att skriva en hel artikel om att välja sparkonton, men för stunden är det principen som är viktig: Du får ränta på pengar som du har möjlighet att lämna åt sidan på ett sparkonto under en viss period.
Ränteparitetsvillkoret - ränta med hänsyn till rörlig växlingskurs
Nu kommer vi till artikelns kärna: Vad innebär då ränteparitetsvillkoret? Jo, ränteparitetsvillkoret säkerställer att svenska sparkonton kan mäta sig med internationella bankers sparkonton. Det finns inget som hindrar en svensk sparare (eller en utländsk för den delen) från att spara pengar i en utländsk bank. Svenska banker måste alltså kunna erbjuda ungefär samma avkastning som andra banker utomlands.
Notera att vi nu talar om avkastning och inte ränta. Det finns en anledning till det. Om du bara tittar på räntan, är det enkelt att glömma bort en annan viktig del som direkt påverkar hur mycket pengar du faktiskt får i slutändan: växlingskursen.
Exempel på ränteparitet
Innan vi beskriver det närmare och tittar på formeln så kan vi bara ta ett enkelt exempel i ord. Tänk att du vill spara 10 000 kronor i ett sparkonto. Låt säga att du jämför tre olika erbjudanden från tre fiktiva banker.
Sparkapital: 10 000 SEK
Dagens euroväxelkurs: 10,12 SEK
Förväntad växelkurs efter investeringens slut: 10,82 SEK
Svenska storbanken
Ränta: 2 %
Maltesiska storbanken
Ränta: 3,5 %
Norska uppstickarbanken
Ränta: 9,5 %
För det första kan vi direkt utesluta Norska uppstickarbanken. Det grundar sig i att ränteparitetsvillkoret bara är aktuellt om man jämför banker med likvärdig storlek och status. Det finns många betydande skillnader mellan små, nystartade banker och stora, etablerade banker - så pass många, att det inte är relevant att jämföra räntan.
Om vi då går till Svenska storbanken och Maltesiska storbanken så säger vi att de i grova drag är likvärdiga i storlek och säkerhet. Om allt i princip är likadant så borde alltså Maltesiska storbanken vara ett bättre val. I detta exempel får du trots allt 1,5 % bättre ränta än på Svenska storbanken. Men, då missar man växelkursens inverkan på avkastningen. För att få en rättvis bild av den slutgiltiga reella avkastningen måste man ta hänsyn till växelkursen.
Formeln för att räkna ut ränteparitet ser ut så här:
R = Rw + ((Ee - E) / E)
R = Svenska ränta
Rw = Utländsk ränta
E = Dagens växelkurs
Ee = Förväntad växelkurs efter investeringens slut (1 år)
Om vi tar med siffrorna från exemplet med Maltesiska storbanken så får vi fram vad svenska räntan borde vara för att Svenska storbanken ska kunna ge en rättvis kompensation.
0,035 + ((10,82 - 10,12) / 10,12) = 0,10
Att vi tog dagens växelkurs på 10,12 och förväntad växelkurs på 10,82 betyder att vi antar att euron kommer bli dyrare i förhållande till kronan. Detta kallas appreciering - euron apprecieras. Resultatet blir avrundat 6,9 %. Euron ökar alltså 6,9 % i värde på ett år enligt detta exempel. Tar man det omvänt, att euron skulle förlora i värde, kallas detta depreciering.
Slutresultatet i detta exempel blev 0,1, alltså 10 %. Det betyder att om euron växer så pass mycket under ett år (0,7 kronor dyrare att växla till euro) så måste svenska räntan ligga på 10 % för att ge en likvärdig kompensation till sparare. I exemplet ger Sverige 2 %, vilket alltså är alldeles för lågt enligt ränteparitetsvillkoret.
Formeln kan göras enklare och svårare. I detta exempel räknar vi inte med någon riskpremie, då det gör det hela mer komplicerat. För att förenkla kan man sätta dagens ränta och förväntad ränta på samma nivå.
Vad man kan utläsa av ränteparitetsvillkoret
Om du tycker formeln är rörig så kom ihåg att det är formelns beståndsdelar som är det verkligt intressanta eftersom det visar på sambandet mellan valutapolitik och penningpolitik.
Räntan sätts inte automatiskt av någon robot, utan varje bank har befogenhet att sätta vilken sparränta den själv vill. Alla marknadsräntor påverkas i grunden av reporäntan, den ränta som bankerna själva betalar för att låna pengar av Riksbanken. Att reporäntan sätts "korrekt" av Riksbanken är med andra ord avgörande för att svenska banker ska kunna erbjuda likvärdig avkastning på sparkonton till dig som individ, i jämförelse med banker utomlands.
Hur reporäntan fastställs är nästan en hel vetenskap i sig själv och beror på flera faktorer, såsom inflation och konjunkturnivåer i både Sverige och utomlands. Sammanfattningsvis visar ränteparitetsvillkoret hur sparräntan påverkas av hela det globala ekonomiska systemet, bland annat i form av värdeförändringar i valutor.
Handel med sedlar
Sverige har under de senaste åren blivit det primära exemplet som ekonomer använder sig av när de diskuterar effekterna av ett kontantlöst samhälle. Få har gått från kontanter till digitala betalmetoder så snabbt som Sverige, vilket Riksbankens rapport om svenskarnas betalvanor från 2019 visar. Digitaliseringen av pengar har på ett eller annat sätt påverkat oss alla.
Huruvida detta är positivt eller negativt spekuleras det vilt om, både i nationella och internationella medier. Vad svenskarnas betalvanor dock klart visar, är dels att vi ligger i framkant när det gäller teknologi och e-handel - men samtidigt att kunskapen om världsmarknadens valutamarknad för sedlar och det monetära systemet kanske inte riktigt är på topp.
Varför växling av pengar kan vara dyrt eller billigt
En konsekvens av att Sverige inte använder kontanter i samma utsträckning som tidigare, eller som resten av världen, är att det inte finns någon direkt växlingsrutin för utomlandsresor. För den typiske svensken som ska resa utomlands, kan en välplanerad växling av valutor innan resan spara mycket pengar. Glömmer man att växla sedlar innan, får man ofta betala höga avgifter på flygplatsen. Men varför är det egentligen dyrare att göra en sista minuten-växling på flygplatsen än att göra det innan?
För det första är det viktigt att förstå att det vid valutahandel råder fri prissättning. Säljaren av valutan (normalt banken eller växlingskontoret) kan sätta vilket pris den vill. Det är med andra ord så enkelt att växlingskontoret på flygplatsen erbjuder en generellt sämre växlingskurs eller höga avgifter bara för att de kan. De vet att människor kan vara slarviga och/eller inte har vetskap om att de hade kunnat få en bättre deal någon annanstans. Är det något man antagligen inte är så sugen på efter en åtta timmars flygresa så är det huvudräkning och att plugga in valutakurser. Även om man gör det, är man oftast isolerad på en flygplats och har inte så många andra val än att använda växlingskontoret ändå.
Sedlar och valutor i en digital världsekonomi
För att förstå hur valutahandel fungerar behöver man först inse att sedlar och mynt fortfarande är en stor del av det globala monetära systemet. Vissa som beskriver digitaliseringens påverkan på mänskligheten och vår framtid kan ibland vara lite väl grandiosa i sina visioner. En del förutspår att hela världen kommer vara kontantlös inom en snar framtid.
Det är så klart svårt att sia om framtiden med någon säkerhet alls. Men den digitala trenden kring betalningssätt som vi ser i Sverige är inte i närheten lika stark eller snabb i andra länder. Sedlar och mynt kommer med största sannolikhet vara en del av världsekonomin ett bra tag framöver - på gott och ont.
Hur får växlingskontoret tag på sedlar?
Enkelt förklarat kan man säga att ett växlingskontor i grunden är en handlare av valutor. Som privatperson kan man också handla med valutor, på samma sätt som man handlar med aktier på börsen. Man försöker köpa när värdet är lågt och sälja när det är högt. En skillnad mellan en privatperson som handlar med valutor online och ett fysiskt växlingskontor, är att växlingskontoret måste ha reella sedlar tillgängliga - annars kan de inte utföra sin verksamhet.
En stor del av ett växlingskontors arbete är att ta in nya sedlar från olika länder. Det involverar dels att förutse utbud och efterfrågan av varje specifik valuta. Importerar kontoret in sedlar av en viss valuta som sedan inte växlas i den mån man hade trott, kan det leda till flera problem. Ständig analys av globala händelser och dess påverkan på den fysiska sedelhandeln är alltså nödvändigt för att ett växlingskontor ska fungera.
Unika utmaningar kring logistik och transport
Logistik är en utmaning för många branscher och företag. Växlingskontor har dock inte samma utmaningar som exempelvis lagring av maskiner. Sedlar är små, lätta och i en form som lämpar sig perfekt att lagras. Men: Sedlar i ett valv genererar inte någon ränta. Investering i aktier, fonder eller sparkonton - alla ger (om allt går som det ska) någon form av avkastning. Att ha sedlar hemma i byrålådan är ett av få sätt där pengarna faktiskt inte gör någonting. Samma princip gäller för växlingskontor.
Det leder in på den sista punkten, vilket är säkerhetsaspekten. Att ha en stor mängd sedlar lagrade på ett och samma ställe är en enorm säkerhetsrisk. Det i sin tur kräver kostsamma säkerhetsåtgärder som i slutändan alltså innebär att sedlar - som digitalt hade kunnat generera avkastning - nu i stället kostar kontoret pengar.
Även transporten av sedlar kräver så klart stora säkerhetspådrag. Så pass stora att frakt av fysisk valuta är den mest kostsamma högrisk-transporten i värden. Transporten sker normalt av en tredje part, en grossist, som är specialiserad på växeltransporter till växlingskontor, butiker och restauranger. Några är till exempel Moneycorp, Travelex och Loomis. Kontrasten mellan digital valutahandel och fysisk handel med sedlar är med andra ord på en helt annan nivå, i jämförelse med andra branscher som också har en digital och fysisk marknad.
Billiga länder 2021
När nu världen så sakteliga börjar öppna upp för besökare och turister kan det vara bra att jämföra tilltänkta resmål för att få ut det mesta möjliga av sin resa. Detta gäller framför allt hur mycket man som resenär kan spendera under själva vistelsen utomlands.
De senaste åren har den svenska kronan varit relativt svag i jämförelse med många andra länders valutor. Sen finns det länder där levnadskostnaden är generellt mer fördelaktig, av flera olika skäl.
Länder i Europa
Turkiet
Turkiet är ett klassiskt favoritresmål för många svenskar. Landet ligger på gränsen mellan Europa och Asien och har vuxit i popularitet. Framför allt är det badorter som Antalya som lockar ressugna nordbor. Det är också ett resmål som är relativt billigt, mycket med tanke på hur den turkiska liran utvecklat sig på senare tid. Generellt sett är det mesta billigare i Turkiet jämfört med Sverige, oavsett om man tittar på kostnad för mat och logi eller för sevärdheter och upplevelser. Även kostnaden för transport är betydligt lägre än här hemma.
Prisexempel i Turkiet:
Vatten: 2 kronor per flaska
Läsk: 5 kronor per burk
Cappuccino: 14 kronor
Biobesök: 27 kronor
Bussbiljett: 4 kronor
Bulgarien
För den prismedvetna resenären kommer inte Bulgarien som någon större nyhet. Drygt 12 miljoner människor besöker årligen landet. Bulgarien är ett land som har mycket att erbjuda både när det kommer till upplevelser och shopping. Bland de mer välkända besöksmålen återfinns bland annat badorterna Sunny Beach och Golden Sands.
Bulgarien har i många fall en ännu lägre prisbild än Turkiet, varför skillnaden mot Sverige blir ännu större.
Prisexempel i Bulgarien:
Vatten: 4 kronor per flaska
Läsk: 8 kronor per burk
Cappuccino: 11 kronor
Öl: 10 kronor (0,5 liter)
Bröd 5 kronor (500 gram)
Länder utanför Europa
Vietnam
Landet är lite av en uppstickare men har vuxit i popularitet bland svenska resenärer. Den låga prisnivån i kombination med ett stort utbud av sevärdheter, en spännande matkultur och gott om historiska referenser lockar allt fler turister. Vietnam har blivit ett mycket prisvärt alternativ till andra, mer traditionella resmål i Asien, som exempelvis Thailand och Bali.
I Vietnam finns bland annat världsarvsstaden Hoi-An och Ha Long-bukten. Ho Chi Minh-staden och Nha Trang är andra exempel på populära besöksmål i landet. I Vietnam finns också ett stort utbud av tempel, kolonialbyggnader och makalösa naturområden.
Prisexempel i Vietnam:
Vatten: 3 kronor per flaska
Läsk: 5 kronor per burk
Cappuccino: 13 kronor
Öl: 6 kronor (0,5 liter)
Bröd 5 kronor (500 gram)
Thailand
Det går trots allt inte att bortse från svenskarnas favoritresmål Thailand. Landet är välkänt för sina vackra stränder, sevärdheter och fantastiska mat. I Thailand finns något för de allra flesta, oavsett om man gillar strandhäng, kultur eller äventyr.
Från Phuket utgår många turer och man kan exempelvis välja att besöka Khao Sok, en av Thailands vackraste nationalparker, belägen mitt i regnskogen.
Andra välkända platser är bland annat Bangkok (huvudstaden), Khao Lak och Kata Beach.
Prisexempel i Thailand:
Vatten: 3 kronor per flaska
Läsk: 5 kronor per burk
Cappuccino: 15 kronor
Öl: 18 kronor (0,5 liter)
Bröd 10 kronor (500 gram)
Valutapåslag för kreditkort
Att välja rätt bankkort för en utlandsresa kan - förutom att kännas tråkigt och banalt - hjälpa en att spara in på sina totala utgifter under resan. I den här texten förklaras för- och nackdelar mellan kreditkort med olika avgifter och bonusar. Vill du läsa mer om avvägningen mellan debetkort och kreditkort kan du hitta det du söker här!
Olika kreditkort erbjuder olika kombinationer av förmåner och avgifter. Dessa olika upplägg är inte godtyckliga; det kort som bäst passar en kund behöver inte passa lika bra för en annan! Ska man välja bland kreditkort att använda under en utlandsresa är det vissa saker som är extra relevanta. Just kortets valutapåslag är mycket viktigt att ha koll på. Om man inte tar hänsyn till denna kostnad kan resan bli onödigt mycket dyrare än väntat. En mer detaljerad redogörelse kring valutapåslag följer efter genomgången av olika korts andra avgifter och förmåner nedan.
Kreditkorts avgifter och förmåner
De vanligaste avgifterna
Till en början har många kreditkort en årsavgift; en fast årlig kostnad oberoende av användande.
För alla kreditkort tillkommer en räntekostnad för ens obetalda utgifter. I många fall ligger räntesatsen inom ett intervall (t.ex. 0-18%) beroende på belopp och/eller hur länge sedan skulden uppkom. Notera att många kreditkort erbjuder ett antal räntefria dagar på obetalda utgifter.
Kreditkort drar typiskt sett en avgift för bankomatuttag som i längden blir dyrare om man gör många små uttag.
De vanligaste förmånerna
Själva kärnidén som gör kreditkort till ett attraktivt alternativ är att man kan handla på kredit; det man handlat under månaden betalar man nästkommande månad. Den ökade flexibiliteten och den månatliga översikten kan vara skönt att ha för många, givet att man inte spenderar mer än man kan betala tillbaka. Olika former av flexibla återbetalningsplaner är också gynnsamma för många.
Förutom att kreditkort vanligtvis gäller i alla butiker över hela världen får kortinnehavaren i många fall automatiskt tillgång till vissa försäkringar och rabatter. Rese- och bedrägeriförsäkringarna är en otrolig tillgång inför en utlandsresa. Eftersom försäkringarna skiljer sig åt något mellan olika kort ska man titta noga på skillnaderna och ta med dem i kalkylen när man väljer kort.
Valutapåslag
Kreditkortsutgivare tar i de flesta fall ett så kallat valutapåslag när man betalar eller gör uttag i en utländsk valuta. Avgiften är bestämd enligt en procentsats och ligger vanligtvis på kring 1-2% men i enskilda fall uppåt hela 4%. Denna till synes låga avgift kan verka överkomlig eller rentav trivial. Men lägger man till ett påslag på 4% över ens resas hela budget (låt oss säga 20 000 kronor) landar extrakostnaden på 800 kronor; en inte helt smärtfri smäll om den går att undvika.
Förutom att kortbetalningarna under resan blir billigare med ett kort med inget eller lågt valutapåslag tillåter det en att lägga mindre vikt vid att ha utländska kontanter i fickan. I länder där möjligheten för kortbetalning finns på de flesta affärer behöver man då inte tänka på att leta upp bankomat stup i kvarten. Dessutom slipper man oroa sig lika mycket om att ha en massa kontanter på sig och råka på stöld och liknande.
Ska man alltså till ett land med god tillgång till digitala betalningsmöjligheter är ett kort med lågt valutapåslag ens bästa vän. Om man däremot ska resa någonstans där så inte är fallet måste man jämföra både kortens valutapåslag och deras uttagsavgifter. Kortet med lägst valutapåslag men som kostar mycket att ta ut pengar med är nog inte bästa lösningen i sådana fall.
Ett jämförande exempel
Låt oss säga att man har valt just ett sådant kort - med 0% valutapåslag för kortköp men en uttagsavgift på 4% eller lägst 50 kronor - och reser någonstans där "Cash is King." Samtidigt har man valt bort ett kort med gratis kontantuttag men med 1,75% valutapåslag på varje kortköp.
Man vinner inte mycket på förmånliga kortköpsvillkor om man knappt använder det. Eftersom man inte gärna bär runt på förmögenheter i kontanter gör man relativt små uttag två gånger om dagen i tio dagar, alltså 20 uttag totalt. Om varje sådant uttag kostar 50 kronor har man vid resans slut betalat totalt 1000 kronor för kortets användning.
Väljer man istället kortet med gratis uttag betalar man totalt sett långt mycket mindre. Även om man betalat exempelvis hotellet för 10 000 kronor och resten av resan i kontant landar de totala utgifterna på 175 kronor.
Ifall man å andra sidan ska till ett land där det går bra att betala med kort nästan överallt svänger vågskålen åt andra hållet. Då kostnaden för uttag är nära noll är det viktigaste att se till att använda ett kreditkort med så lågt valutapåslag som möjligt.
Betala i SEK eller i lokal valuta? En fallgrop
För resenären som åker till ett kortvänligt land kommer frågan i rubriken ovan förmodligen dyka upp en del. För att ge ett snabbt svar: betala i den utländska valutan. Detta alternativ innebär att betalarens svenska bank sköter valutaväxlingen istället för att mottagarens betaltjänstleverantör gör det. Den egna banken kommer att sköta växlingen på ett för kortinnehavaren mer förmånligt vis.
För att sammanfatta
Innan du ger dig av på resan bör du kolla igenom checklistan för val av kreditkort:
Kolla upp tillgängligheten av digitala betallösningar i landet dit du ska resa.
Bestäm hur viktigt valutapåslaget och andra villkor är i jämförelse med varandra. Gör gärna en snabb ungefärlig uträkning för att jämföra mellan alternativ.
Väl framme, tänk på att använda kortet som du hade tänkt - undvik många små kontantuttag med ett kort med hög avgift.
Trevlig resa!
Att ta ut pengar med kort utomlands
Att ta ut pengar med kort utomlands kan bli riktigt dyrt. Det finns stora risker i form av avgifter, räntor och valutapåslag. Risken är särskilt hög om du genomför ditt kontantuttag med ett kreditkort. Här kan du läsa mer om vilka avgifter som kan förekomma när du tar ut pengar med kort utomlands samt tips på hur du undviker dem.
Utländska bankomater med dyra avgifter
När du är på resande fot behöver du ibland ta ut kontanter. Det kan du antingen göra via ett växlingskontor, en bank eller en bankomat. Det billigaste alternativet är oftast en bankomat, men inte alltid. Vissa bankomater är dyrare än andra. Framför allt bör du undvika bankomater som drivs av fristående aktörer som Euronet och Western Union eftersom de tar mycket högre avgifter.
Tips 1: Välj alltid en bankomat från en lokal bank för att försäkra dig om att du får de lägsta uttagsavgifterna och den bästa växlingskursen.
Tips 2: Se upp för bankomater i turisttäta områden eftersom det är större risk att de tar högre avgifter.
Tips 3: Var uppmärksam för när automaten säger att uttagen kostar pengar.
Skillnaden mellan att ta ut pengar med betalkort vs kreditkort
Vilken sorts bankomat du tar ut pengar från är viktigt, men vilken typ av kort du använder är förmodligen ännu mer avgörande för hur mycket uttaget kostar i slutänden. De olika bank- och kreditkortsföretagen tjänar stora summor på kontantuttagen som görs utomlands. De har dessutom olika regler och avgifter för olika typer av kort vilket gör att många turistande svenskar råkar ut för överraskande dyra kontantuttag på semestern.
Dels kan den utländska banken ta ut en uttagsavgift och en valutaväxlingsavgift. Många vet dock inte att även den svenska banken eller kreditkortsföretaget ofta tar ut dessa utgifter. Det finns alltså en risk att uttaget blir betydligt dyrare än planerat. Ibland handlar det om en fast avgift och då blir det dyrt med många små uttag. Ibland är det dock en fast avgift och en viss % av summan som du tar ut och då blir det dyrt med stora uttag. Uttagsavgifterna hos de flesta svenska banker ligger på cirka 25-50 kronor per uttag.
Det gäller att kontrollera vad som gäller för just ditt kort när du tar ut pengar utomlands. Kom ihåg att det ofta är stor skillnad mellan kreditkort och betalkort (samma som ett debetkort, dvs pengarna dras direkt från ett konto). Många kreditkort lockar med avgiftsfria uttag utomlands, men därefter tillkommer en ränta som börjar gälla från uttagsdagen. Räntan är oftast mycket hög, ofta över 20%, vilket gör att det kan bli mycket dyrt om du tar ut stora belopp. Flera kreditkort tar dessutom ut en avgift på uttagsbeloppet.
Ett räkneexempel med det populära kreditkortsföretaget American Express illustrerar hur dyrt det kan bli med kontantuttag med kreditkort utomlands. När du tar ut kontanter med ett American Express-kort utomlands debiteras kortet med följande avgifter.
- En avgift om högst 4 % (minst 25 kr) av det totala beloppet.
- En ränta om 23,99 % från den dag kontantuttaget genomförs.
- En valutaväxlingsavgift på 2%.
Om du tar ut 500 svenska kronor i utländsk valuta kostar det alltså 25 kr (avgift) + 10-20 kr (ränta, beroende på när i månaden uttaget görs) + 10 kr (valutapåslag) = 35-45 kronor. Den här typen av avgifter är inte unikt för just American Express utan gäller för de flesta kreditkort. Den höga räntan gäller från den första kronan och redan den dag du tar ut pengar med ditt kreditkort.
Tips 1: Innan du reser iväg på semester bör du kontrollera vilka avgifter som gäller för ditt kort. Om du har olika sorters kort, exempelvis ett betalkort och ett kreditkort, är det bra att jämföra de olika avgifterna.
Tips 2: Om du är osäker bör du välja att ta ut pengar med ditt betal- eller debetkort istället för ditt kreditkort eftersom det oftast är billigare.
Tips 3: Reser du ofta så kan det vara bra att se om du behöver ett nytt kreditkort. Här hittar du en jämförelse över de bästa kreditkorten utomlands.
Välj inhemsk valuta istället för svenska kronor
Det är också viktigt att vara uppmärksam på att du ofta står inför ett val när du ska ta ut pengar i bankomaten utomlands: antingen kan du välja den inhemska valutan eller svenska kronor. Om du tar ut stora summor kan det bli riktigt dyrt att välja fel.
Det är nästan alltid dyrare att göra uttag i svenska kronor än i den lokala valutan. Om du väljer svenska kronor är det den utländska banken som bestämmer vilken valutakurs du får. Ibland kan det skilja upp till 3-5% jämfört med om du väljer den lokala valutan. Om du tar ut stora summor, exempelvis 5000 kronor, kan det innebära 150 - 250 kronor som du betalar extra. Om du däremot debiterar kortet i den inhemska valutan är det din bank i Sverige som sköter växelkursen. Vilket i princip alltid är billigare.
Tips 1: Välj alltid den lokala valutan när du tar ut pengar med kort utomlands. Det gäller även när du handlar med kortet.
Tips 2: Bankomater i turisttäta områden ger ibland inte valet att ta ut i den lokala valutan. Istället presenteras enbart valet att bli debiterad i svenska kronor. Du bör se detta som ett varningstecken och istället försöka hitta en annan bankomat.
Hur växlingskontoren klarat sig under Covid-19
Växlingskontoren fyller en viktig funktion för den som behöver växla mellan olika valutor. Många brukar passa på att besöka dem innan en utlandsresa. Pandemin har minskat resandet och även butiksbesöken, så hur har det egentligen gått för växlingskontoren?
Även om växlingskontoren är beroende av utlandsresandet är det långtifrån hela deras verksamhet. En stor del av omsättningen handlar om kunder som av olika anledningar behöver hantera kontanter. Några exempel är personer som flyttat till Sverige för att studera eller arbeta och behöver växla sitt lands valuta till svenska kronor. Ett annat exempel är evenemang som auktioner och loppmarknader. Inte sällan hanterar de flera olika typer av valutor. Samtidigt går det inte att sticka under stol med att Covid-19 knappast varit positivt för branschen.
Svenskar har hållit sig hemma
När facit börjar komma in från det första året av pandemin har det visat sig att utlandsresandet har minskat med drygt 80 %. Svenskarna har i stor utsträckning följt myndigheternas rekommendationer och endast ägnat sig åt nödvändigt resande. På Arlanda ligger växlingskontor från Forex Bank. En titt på deras omsättningstapp ger antagligen en ganska bra bild av hur hårt Covid-19 slagit mot vissa växlingskontor. Dessutom finns det fler tänkbara anledningar till att branschen fått det tufft:
- Svenskar har undvikit fysiska besök - När smittspridningen varit som störst har de flesta prioriterat att endast göra nödvändiga besök i bland annat matbutiker. Saker som kan skjutas på framtiden har istället prioriterats bort. Trots allt är det inga problem att låta en bunt sedlar ligga säkert förvarade hemmet, därefter växla dem i ett senare skede.
- Inreseförbud - Under pandemin har det förekommit inreseförbud för olika länder. Det är inget som gynnat växlingskontoren. De får miste om kunder om resande väljer bort Sverige. Till och med grannländer som Norge och Danmark har under vissa tidsperioder endast tillåtit absolut nödvändiga resor för sina medborgare.
- Otillräckliga åtgärder mot smittspridningen - Många butiker har satt markeringar i golvet för att kunder ska hålla avståndet när de står i kö. Växlingskontoren är inget undantag. Å andra sidan har Sverige varit något långsamma med åtgärder som krav på munskydd på allmänna platser. Hade svenska myndigheter agerat mer handlingskraftigt i ett tidigare skede, är sannolikheten stor att bland annat köpcentrum och resecentrum fått något fler besökare under pandemin.
Har växlingskontoren överlevt?
Först och främst domineras branschen av ett fåtal jättar. Allra störst på växlingskontor är Forex som även äger den näst största kedjan Xchange. I december 2020 kom nyheten att Forex Bank överlåter lånefordringar och kundinlåning till ICA Banken. Det innebär att cirka 235 000 kunder kommer överföras till ICA Banken under andra kvartalet 2021. Affären är ett tecken på att Forex vill renodla sin verksamhet. I ett uttalande säger de att de vill öka fokus på resevaluta och kringtjänster för resor. Bland annat pekar de på att ungefär 80 % av alla vardagliga transaktioner utomlands fortfarande görs med kontanter. Forex verkar ha en positiv framtidssyn och räknar med att resebranschen börjar återhämta sig under 2021.
En del banker driver också växlingskontor, bland annat SEB. Bankerna har klarat sig bra under pandemin och har stora inkomster från bostadslån, privatlån och företagslån. De har i vissa fall stängt ner eller kortat ned öppettiderna för sina växlingskontor, samt permitterat personal som inte behövs. Det stora frågetecknet är snarare de mindre växlingskontoren. De som har lojala stamkunder har klarat sig hyfsat bra och antagligen lyckats begränsa tappet i omsättning något. Värre har det gått för nyetablerade växlingskontor eller växlingskontor som varit helt beroende av till exempel flygresande eller gränshandel.
Omställningsstöd till följd av corona
Vad som säkrat växlingskontorens överlevnad är att regeringen sett till att företag kan ansöka om stödbidrag. De riktar sig mot företag som tappat mycket i omsättning på grund av coronaviruset. Om ansökan beviljats har det gått att få uppemot 75-90 % av det som tappats i nettoomsättning. Dock har det funnits regler på att företaget bland annat ska ha haft en omsättning på minst 200 000 kr under 2019 och även ett tak på hur mycket stöd som maximalt kan betalas ut. Växlingskontor har i allmänhet inga problem att nå upp till omsättningskravet, men de kan ha dyr kontorshyra och behöva mer stöd än vad som varit tillåtet för den aktuella stödperioden.
Hur har det gått för växlingskontoren utomlands?
Rent generellt missgynnas växlingskontor av olika restriktioner och så kallade "lockdowns" som blivit vanligt förekommande under pandemin. Föga överraskande är det länder som klarat av covid-19 bra som skadat branschen minst. Där märks Kina som införde stenhårda åtgärder i början och därmed kunde öppna upp relativt snabbt. Även en del andra länder som Vietnam och Nya Zeeland har klarat av pandemin betydligt bättre än genomsnittet. Dessutom har en del rika handelscentrum som Dubai klarat sig utmärkt, mycket på grund av att de har otroliga resurser att både hantera smittspridning och skynda på vaccinationen mot viruset.
Skillnad mellan köp- och säljkurs
Inför en utlandsresa är det ofta nödvändigt att se till att man skaffar sig kontanter i resmålets lokala valuta. I många fall är det mer praktiskt att få detta gjort på ett växlingskontor redan innan man beger sig av. Dessa växlingskontor måste göra vinst på att kunder växlar pengar. Av denna anledning köper växlingskontoren valutor billigare än de säljer dem. I denna text förklaras skillnaden mellan s.k. köpkurs och säljkurs; vad köp- och säljkurs egentligen innebär för dig som växlar samt vad som kan påverka skillnaden mellan de två.
Vad är egentligen köp- och säljkurs?
Låt oss säga att du går in på närmaste Forex växlingskontor med 1000 kronor i fickan. Du växlar dina kronor till euro när Forex köpkurs för euro är 10,85 SEK. Tillbaka får du €92,17. Direkt efteråt ändrar du dig och växlar tillbaka dina euro till kronor. Forex säljkurs för euro är 9,49 SEK, och du får tillbaka 875 kr. De 125 kronor som försvunnit ur plånboken blir växlingskontorets vinst. De har alltså sålt euro till dig för ett pris och sedan köpt euro från dig för ett lägre pris. Med andra ord: det kostar att växla pengar. Även om växlingskontoren skyltar med att de inte har någon växlingsavgift.
På den öppna valutamarknaden finns det vid en given tidpunkt en viss valutakurs mellan två valutor. Baserat på marknadens valutakurs sätter banker och växlingskontor en köpkurs något under marknadskursen och en säljkurs som något överstiger marknadskursen. På så sätt tillhandahåller företaget vinst från både köp och försäljning av valutor. I exemplet ovan är marknadens eurokurs 10,18 SEK. Ett köp av euro för 1000 kr skulle då ge drygt €98. Kostnaden för att växla på växlingskontor är alltså rätt så rejäl. Det är värt att tänka på när man undersöker olika alternativ för växling.
Hur stor är skillnaden mellan köp- och säljkurs?
Exakt hur mycket högre säljkursen för en valuta är beror dock på flera saker. Exempelvis är skillnaden större om du ska växla till dig kontanter än om du ska göra en elektronisk överföring. Antingen påverkas växelkurserna eller så tillkommer en fast avgift. Anledningen till att det är dyrare att växla kontanter är att hanteringen av kontanter kräver extra jobb för växlingskontoret.
En bra tanke att ha i bakhuvudet gäller fasta avgifter för valutaväxling. Privatbankers fasta avgifter är ofta lägre för de egna kunderna. Genom att växla hos din egen bank kan du spara på avgiften, som tillkommer utöver kostnaden från skillnaden mellan köp- och säljkurs. Till exempel erbjuder Nordea valutaväxling utan avgift för egna kunder medan de tar en avgift på 50 kr för övriga.
En annan viktig faktor är vilka valutor du växlar och var du växlar dem. Ju mer eftertraktad en viss valuta är desto mindre är ofta skillnaden mellan köpkursen och säljkursen. Den svenska kronan är ett exempel på en sådan valuta. Vissa valutor, t.ex. Euron och den amerikanska dollarn, är användbara nästan var du än är i världen. Ifall din resa tar dig till flera olika länder kan du se till att ha en del dollar med dig för att vara säker på att du inte behöver stå ut med alltför låga köpkurser när du växlar till dig lokal valuta.
Jämför innan du växlar
Till synes små skillnader mellan olika växlingskontors köp- och säljkurser kan skapa betydelsefulla skillnader i hur mycket "pengar för pengarna" du får. Här på Växla.nu får du snabbt koll på var de mest förmånliga valutakurserna finns, och var du maximerar din resebudget. Och med det: lycka till och trevlig resa!
Fem sätt att bli lurad på resan
Att resa är härligt och ger oftast fina minnen för livet. Det gäller dock att se upp för vanliga turistfällor för att resan inte ska förvandlas till en dyr historia. Du kan förlora stora summor när du reser utomlands om du inte ser upp med valutaväxlingen. Höga kortavgifter och dyra växlingskontor är bara några av många sätt du kan bli lurad på resan. Här kan du läsa mer om vad du bör se upp för när du tar ut eller växlar pengar på resan samt tips på hur du undviker dem.
1. Dyra växlingskontor
Dyra växlingskontor är en klassisk turistfälla där du kan bli ordentligt lurad. Många glömmer eller struntar i att göra ordentlig research innan de reser iväg och går istället och växlar pengar på flygplatsen eller på ett växlingskontor eller på destinationen.
Att vänta in i sista sekund med att växla pengar är sällan en bra idé eftersom du då är tvungen att acceptera växlingskontorets kurs. När det gäller prissättning på valutaköp så är det upp till växlingskontoret eller banken att bestämma kursen. Det finns nämligen ingen officiell kurs som de måste förhålla sig till utan det är fritt att sätta den valutakurs som de vill. Dessutom kan de ta ut olika avgifter utöver kostnaden för växlingen.
Det går inte säga var det är bäst att växla pengar eftersom det är många olika faktorer som spelar in. Framförallt beror det på vart du ska resa. Om resmålet har få bankomater, banker och växlingskontor kan du räkna med att det blir dyrt att växla på plats. Det gäller framför allt avlägsna resmål där turisterna mer eller mindre är tvungna att acceptera de lokala valutakursen om de inte tagit ut tillräckligt med pengar innan avresa.
Tips 1: Det bästa är att jämföra priser och växlingskurser innan du ska resa. Det är inte alltid det lönar sig att växla hemma i Sverige, men oftast är det lättare att få en överblick över de olika växlingskontorens kostnader och avgifter. Det är särskilt viktigt om du ska resa till en plats där det används mycket kontanter. Det är dock alltid bra att ta med sig en del kontanter på resan, oavsett resmål. Det gör att du klarar dig för de första småutgifterna, exempelvis taxi och matköp, i början av resan.
Tips 2: Var ute i god tid, gärna minst en vecka innan avresa, eftersom det inte är alla valutor som finns tillgängliga. Vissa valutor tar ett par dagar att beställa, framför allt om du vill ha mindre valörer. Lämna inte valutaväxlingen åt slumpen när du ska ut och resa.
Tips 3: Oftast är det billigare att ta ut kontanter via en bankomat på resmålet istället för att växla hos en bank eller växlingskontor. Utöver den lilla kontantkassan för mindre utgifter vid ankomst kan det vara bra att istället ta ut pengar via en bankomat när du kommit fram. Se dock upp med dyra avgifter hos vissa bankomater. Glöm inte heller att kolla upp att det finns bankomater på resmålet.
2. Utländska bankomater med dyra avgifter
Att ta ut pengar med kort på bankomater utomlands är ofta billigare än växlingskontor, men även här bör du se upp för att bli lurad. Dels bör du kolla upp om ditt svenska bankkort tar ut någon avgift när du använder det i bankomater utomlands och i så fall hur mycket. Det är inte ovanligt att banker och kreditkortsföretag debiterar en avgift på 25-60 kronor eller en viss % av uttagsbeloppet när du använder kortet i en utländsk bankomat. Utöver uttagsavgiften tillkommer även en valutaväxlingsavgift. Även den utländska bankomaten tar ofta en uttagsavgift och en växlingsavgift. Om uttaget sker med ett kreditkort tillkommer ibland även en ränta från den dag kontantuttaget genomförs. Med andra ord kan det bli många avgifter, räntor och valutapåslag vid varje kontantuttag i en utländska automat om du inte ser ut.
Tips: Läs på innan och kontrollera vilka avgifter som gäller för ditt debet- eller kreditkort. Ofta är avgifterna och räntorna högre för kreditkort än för debetkort, men det varierar och därför ska du alltid kolla med just din bank och kreditkortsföretag om du vill undvika onödiga uttagsavgifter, räntor och växlingsavgifter på resan.
Tips 2: Vissa bankomater är dyrare än andra. Välj en bankomat från en lokal bank när du ska ta ut pengar på resmålet. Undvik bankomater från fristående aktörer, exempelvis Euronet ATM, eftersom de är betydligt dyrare.
3. Dålig kurs när den utländska banken växlar
När du betalar med ditt svenska bankkort på resmålet kommer du ofta få frågan om du vill debiteras i svenska kronor eller i den inhemska valutan. Oftast är det billigare att välja den inhemska valutan eftersom växlingskursen ofta är sämre när den utländska banken växlar till svenska kronor än när din svenska bank gör det. Den utländska banken vill också tjäna några extra kronor. Den här förfrågan dyker nästan alltid upp i bankomater, men även i vanliga butiker och restauranger när du betalar med kort.
Tips: Välj alltid den lokala valutan när du betalar för att undvika en dålig växelkurs när den utländska banken växlar till svenska kronor. Även om bankomaten säger att det är en bra växelkurs eller att det är tryggt att veta vilken kurs det är.
4. Valutapåslag & avgifter för kreditkort
Vissa kort är dyrare än andra att använda på resan. Valutaväxlingspåslag och höga räntor gör att semestern kan bli en riktigt dyr historia om du inte ser upp. Det är inte ovanligt att vissa kreditkort har en hög ränta från den dag köpet eller uttaget görs.
Tips: Kontrollera alltid med din bank och/eller kreditkortsföretag vilka avgifter, valutapåslag och räntor som gäller för köp och uttag utomlands. Om du har flera olika kort kan det vara värt att jämföra olika alternativ för att se vilket som är billigast att använda på resmålet.
5. Dyra överraskningar
Inför resan är det viktigt att planera även för olika scenarion, framför allt om du ska till ett resmål som du aldrig varit på tidigare. När du är på resande fot kan otrevliga överraskningar dyka upp vilket kan kosta onödigt mycket. Exempelvis kan det vara så att ditt kreditkort inte accepteras på många platser vilket gör att du måste gå och ta ut pengar hos dyra växlingskontor eller bankomater med dyra avgifter.
Tips: Kontrollera vilka kort som gäller på resmålet och försäkra dig om att just ditt kort accepteras av många butiker och restauranger. Om du har flera kort är det bäst att ta med alla när du ska ut och resa för att försäkra dig om att du kan betala med något av korten. Det är tex alltid bra att ha ett Visa och ett Mastercard med sig på resan.
Vi startar blogg
Växla.nu har funnits som tjänst sedan 2011 och nu när vi fyller 10 år firar vi det med att starta en blogg. Här kommer du att kunna ta del av intressant fakta kring resevaluta, valutakurser, resor och dylikt.
Första steget är att bloggen ska integreras i designen på Växla.nu. Detta kan ta några veckor, men håll ut. För så fort vi är igång så kommer det intressanta blogginlägg här. Just nu har vi bland annat planerat två blogginlägg. Ett som behandlar den fysiska handeln med sedlar, och ett som tar upp ränteparitetsvillkoret.
Håll utkik!
/Jakob - Ägare av Växla.nu