Hur växlingskontoren klarat sig under Covid-19

Växlingskontoren fyller en viktig funktion för den som behöver växla mellan olika valutor. Många brukar passa på att besöka dem innan en utlandsresa. Pandemin har minskat resandet och även butiksbesöken, så hur har det egentligen gått för växlingskontoren?

Även om växlingskontoren är beroende av utlandsresandet är det långtifrån hela deras verksamhet. En stor del av omsättningen handlar om kunder som av olika anledningar behöver hantera kontanter. Några exempel är personer som flyttat till Sverige för att studera eller arbeta och behöver växla sitt lands valuta till svenska kronor. Ett annat exempel är evenemang som auktioner och loppmarknader. Inte sällan hanterar de flera olika typer av valutor. Samtidigt går det inte att sticka under stol med att Covid-19 knappast varit positivt för branschen.

Covid-19 och US-dollar
Har Covid-19 ätit upp växlingsbranschen?

Svenskar har hållit sig hemma

När facit börjar komma in från det första året av pandemin har det visat sig att utlandsresandet har minskat med drygt 80 %. Svenskarna har i stor utsträckning följt myndigheternas rekommendationer och endast ägnat sig åt nödvändigt resande. På Arlanda ligger växlingskontor från Forex Bank. En titt på deras omsättningstapp ger antagligen en ganska bra bild av hur hårt Covid-19 slagit mot vissa växlingskontor. Dessutom finns det fler tänkbara anledningar till att branschen fått det tufft:

  • Svenskar har undvikit fysiska besök – När smittspridningen varit som störst har de flesta prioriterat att endast göra nödvändiga besök i bland annat matbutiker. Saker som kan skjutas på framtiden har istället prioriterats bort. Trots allt är det inga problem att låta en bunt sedlar ligga säkert förvarade hemmet, därefter växla dem i ett senare skede.
  • Inreseförbud – Under pandemin har det förekommit inreseförbud för olika länder. Det är inget som gynnat växlingskontoren. De får miste om kunder om resande väljer bort Sverige. Till och med grannländer som Norge och Danmark har under vissa tidsperioder endast tillåtit absolut nödvändiga resor för sina medborgare.
  • Otillräckliga åtgärder mot smittspridningen – Många butiker har satt markeringar i golvet för att kunder ska hålla avståndet när de står i kö. Växlingskontoren är inget undantag. Å andra sidan har Sverige varit något långsamma med åtgärder som krav på munskydd på allmänna platser. Hade svenska myndigheter agerat mer handlingskraftigt i ett tidigare skede, är sannolikheten stor att bland annat köpcentrum och resecentrum fått något fler besökare under pandemin.

Har växlingskontoren överlevt?

Först och främst domineras branschen av ett fåtal jättar. Allra störst på växlingskontor är Forex som även äger den näst största kedjan Xchange. I december 2020 kom nyheten att Forex Bank överlåter lånefordringar och kundinlåning till ICA Banken. Det innebär att cirka 235 000 kunder kommer överföras till ICA Banken under andra kvartalet 2021. Affären är ett tecken på att Forex vill renodla sin verksamhet. I ett uttalande säger de att de vill öka fokus på resevaluta och kringtjänster för resor. Bland annat pekar de på att ungefär 80 % av alla vardagliga transaktioner utomlands fortfarande görs med kontanter. Forex verkar ha en positiv framtidssyn och räknar med att resebranschen börjar återhämta sig under 2021.

En del banker driver också växlingskontor, bland annat SEB. Bankerna har klarat sig bra under pandemin och har stora inkomster från bostadslån, privatlån och företagslån. De har i vissa fall stängt ner eller kortat ned öppettiderna för sina växlingskontor, samt permitterat personal som inte behövs. Det stora frågetecknet är snarare de mindre växlingskontoren. De som har lojala stamkunder har klarat sig hyfsat bra och antagligen lyckats begränsa tappet i omsättning något. Värre har det gått för nyetablerade växlingskontor eller växlingskontor som varit helt beroende av till exempel flygresande eller gränshandel.

Omställningsstöd till följd av corona

Vad som säkrat växlingskontorens överlevnad är att regeringen sett till att företag kan ansöka om stödbidrag. De riktar sig mot företag som tappat mycket i omsättning på grund av coronaviruset. Om ansökan beviljats har det gått att få uppemot 75-90 % av det som tappats i nettoomsättning. Dock har det funnits regler på att företaget bland annat ska ha haft en omsättning på minst 200 000 kr under 2019 och även ett tak på hur mycket stöd som maximalt kan betalas ut. Växlingskontor har i allmänhet inga problem att nå upp till omsättningskravet, men de kan ha dyr kontorshyra och behöva mer stöd än vad som varit tillåtet för den aktuella stödperioden.

Hur har det gått för växlingskontoren utomlands?

Rent generellt missgynnas växlingskontor av olika restriktioner och så kallade ”lockdowns” som blivit vanligt förekommande under pandemin. Föga överraskande är det länder som klarat av covid-19 bra som skadat branschen minst. Där märks Kina som införde stenhårda åtgärder i början och därmed kunde öppna upp relativt snabbt. Även en del andra länder som Vietnam och Nya Zeeland har klarat av pandemin betydligt bättre än genomsnittet. Dessutom har en del rika handelscentrum som Dubai klarat sig utmärkt, mycket på grund av att de har otroliga resurser att både hantera smittspridning och skynda på vaccinationen mot viruset.