Handel med sedlar

Sverige har under de senaste åren blivit det primära exemplet som ekonomer använder sig av när de diskuterar effekterna av ett kontantlöst samhälle. Få har gått från kontanter till digitala betalmetoder så snabbt som Sverige, vilket Riksbankens rapport om svenskarnas betalvanor från 2019 visar. Digitaliseringen av pengar har på ett eller annat sätt påverkat oss alla.

Huruvida detta är positivt eller negativt spekuleras det vilt om, både i nationella och internationella medier. Vad svenskarnas betalvanor dock klart visar, är dels att vi ligger i framkant när det gäller teknologi och e-handel – men samtidigt att kunskapen om världsmarknadens valutamarknad för sedlar och det monetära systemet kanske inte riktigt är på topp.

Varför växling av pengar kan vara dyrt eller billigt

En konsekvens av att Sverige inte använder kontanter i samma utsträckning som tidigare, eller som resten av världen, är att det inte finns någon direkt växlingsrutin för utomlandsresor. För den typiske svensken som ska resa utomlands, kan en välplanerad växling av valutor innan resan spara mycket pengar. Glömmer man att växla sedlar innan, får man ofta betala höga avgifter på flygplatsen. Men varför är det egentligen dyrare att göra en sista minuten-växling på flygplatsen än att göra det innan?

För det första är det viktigt att förstå att det vid valutahandel råder fri prissättning. Säljaren av valutan (normalt banken eller växlingskontoret) kan sätta vilket pris den vill. Det är med andra ord så enkelt att växlingskontoret på flygplatsen erbjuder en generellt sämre växlingskurs eller höga avgifter bara för att de kan. De vet att människor kan vara slarviga och/eller inte har vetskap om att de hade kunnat få en bättre deal någon annanstans. Är det något man antagligen inte är så sugen på efter en åtta timmars flygresa så är det huvudräkning och att plugga in valutakurser. Även om man gör det, är man oftast isolerad på en flygplats och har inte så många andra val än att använda växlingskontoret ändå.

Sedlar och valutor i en digital världsekonomi

För att förstå hur valutahandel fungerar behöver man först inse att sedlar och mynt fortfarande är en stor del av det globala monetära systemet. Vissa som beskriver digitaliseringens påverkan på mänskligheten och vår framtid kan ibland vara lite väl grandiosa i sina visioner. En del förutspår att hela världen kommer vara kontantlös inom en snar framtid.

Det är så klart svårt att sia om framtiden med någon säkerhet alls. Men den digitala trenden kring betalningssätt som vi ser i Sverige är inte i närheten lika stark eller snabb i andra länder. Sedlar och mynt kommer med största sannolikhet vara en del av världsekonomin ett bra tag framöver – på gott och ont.

Hur får växlingskontoret tag på sedlar?

Enkelt förklarat kan man säga att ett växlingskontor i grunden är en handlare av valutor. Som privatperson kan man också handla med valutor, på samma sätt som man handlar med aktier på börsen. Man försöker köpa när värdet är lågt och sälja när det är högt. En skillnad mellan en privatperson som handlar med valutor online och ett fysiskt växlingskontor, är att växlingskontoret måste ha reella sedlar tillgängliga – annars kan de inte utföra sin verksamhet.

En stor del av ett växlingskontors arbete är att ta in nya sedlar från olika länder. Det involverar dels att förutse utbud och efterfrågan av varje specifik valuta. Importerar kontoret in sedlar av en viss valuta som sedan inte växlas i den mån man hade trott, kan det leda till flera problem. Ständig analys av globala händelser och dess påverkan på den fysiska sedelhandeln är alltså nödvändigt för att ett växlingskontor ska fungera.

Unika utmaningar kring logistik och transport

Logistik är en utmaning för många branscher och företag. Växlingskontor har dock inte samma utmaningar som exempelvis lagring av maskiner. Sedlar är små, lätta och i en form som lämpar sig perfekt att lagras. Men: Sedlar i ett valv genererar inte någon ränta. Investering i aktier, fonder eller sparkonton – alla ger (om allt går som det ska) någon form av avkastning. Att ha sedlar hemma i byrålådan är ett av få sätt där pengarna faktiskt inte gör någonting. Samma princip gäller för växlingskontor.

Det leder in på den sista punkten, vilket är säkerhetsaspekten. Att ha en stor mängd sedlar lagrade på ett och samma ställe är en enorm säkerhetsrisk. Det i sin tur kräver kostsamma säkerhetsåtgärder som i slutändan alltså innebär att sedlar – som digitalt hade kunnat generera avkastning – nu i stället kostar kontoret pengar.

Även transporten av sedlar kräver så klart stora säkerhetspådrag. Så pass stora att frakt av fysisk valuta är den mest kostsamma högrisk-transporten i värden. Transporten sker normalt av en tredje part, en grossist, som är specialiserad på växeltransporter till växlingskontor, butiker och restauranger. Några är till exempel Moneycorp, Travelex och Loomis. Kontrasten mellan digital valutahandel och fysisk handel med sedlar är med andra ord på en helt annan nivå, i jämförelse med andra branscher som också har en digital och fysisk marknad.