{"id":87,"date":"2022-01-11T17:10:00","date_gmt":"2022-01-11T16:10:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/?p=87"},"modified":"2021-12-06T17:07:20","modified_gmt":"2021-12-06T16:07:20","slug":"ranteparitetsvillkoret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/ranteparitetsvillkoret\/","title":{"rendered":"R\u00e4nteparitetsvillkoret"},"content":{"rendered":"\n

Det monet\u00e4ra systemet eller den svenska penningpolitiken \u00e4r n\u00e5got som kan k\u00e4nnas extremt sv\u00e5rt och komplicerat – och i m\u00e5nga fall \u00e4r det det. Det finns dock vissa principer och koncept som brukar g\u00f6ra det l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 ett st\u00f6rre \u00f6vergripande sammanhang. R\u00e4nteparitetsvillkoret \u00e4r ett s\u00e5dant koncept som anv\u00e4nds inom nationalekonomi.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4nteparitetsvillkoret \u00e4r i grunden en enkel formel f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra svenska och utl\u00e4ndska bankers r\u00e4nta p\u00e5 sparkonton med h\u00e4nsyn till valutornas v\u00e4xelkurs. Eller f\u00f6r att r\u00e4kna ut hur h\u00f6g den svenska r\u00e4ntan m\u00e5ste vara f\u00f6r att kunna m\u00e4ta sig med internationella banker. P\u00e5 rak arm l\u00e5ter det kanske inte j\u00e4ttesp\u00e4nnande. Men formelns best\u00e5ndsdelar tydligg\u00f6r sambandet mellan penningpolitik, valutapolitik och det monet\u00e4ra systemet i stort.<\/p>\n\n\n\n

L\u00f6nekonton och sparkonton – tillbaka till grunderna<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r du f\u00e5r in pengar p\u00e5 ditt vanliga bankkonto, eller l\u00f6nekonto som det ocks\u00e5 kallas, kan du i regel disponera \u00f6ver dessa pengar hur du vill. Det finns till exempel v\u00e4ldigt f\u00e5 begr\u00e4nsningar f\u00f6r hur m\u00e5nga uttag eller k\u00f6p du f\u00e5r g\u00f6ra. Ett vanligt bankkonto \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r perfekt f\u00f6r att kunna utf\u00f6ra alla livets m\u00e5sten p\u00e5 ett praktiskt s\u00e4tt; betala r\u00e4kningar, handla mat och kl\u00e4der, och annat som f\u00e5r vardagen att g\u00e5 runt. S\u00e5 l\u00e5ngt vet vi nog alla hur det fungerar. Vad vanliga l\u00f6nekonton dock n\u00e4stan alltid saknar \u00e4r r\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n

Om du har m\u00f6jlighet att spara en viss summa pengar varje m\u00e5nad s\u00e5 finns det flera s\u00e4tt att investera dessa. Aktier, fonder, valutor eller sparkonto kan alla vara bra alternativ beroende p\u00e5 hur mycket tid, arbete och risk man \u00e4r villig att l\u00e4gga. Det enda man inte b\u00f6r g\u00f6ra \u00e4r att l\u00e5ta pengarna ligga kvar p\u00e5 l\u00f6nekontot. Eftersom r\u00e4nteparitetsvillkoret inte har n\u00e5gonting att g\u00f6ra med b\u00f6rshandel s\u00e5 fokuserar vi h\u00e4r p\u00e5 sparkontot.<\/p>\n\n\n\n

Sparkonton ger en garanterad procentuell avkastning i utbyte mot att dina pengar ligger bundna under en viss tid, till exempel ett \u00e5r. Om du kan avvara en viss summa pengar under en l\u00e4ngre period \u00e4r det allts\u00e5 det s\u00e4kraste s\u00e4ttet att f\u00e5 avkastning p\u00e5 ditt sparkapital, i j\u00e4mf\u00f6relse med i princip alla andra investeringsval. Det finns dock undantag. Sparkonton kan vara utformade p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vissa erbjuder en l\u00e4gre r\u00e4nta i utbyte mot att du f\u00e5r g\u00f6ra fler uttag per \u00e5r. Andra erbjuder fria uttag, vilket i stort sett betyder att det fungerar som ett l\u00f6nekonto. Det g\u00e5r att skriva en hel artikel om att v\u00e4lja sparkonton, men f\u00f6r stunden \u00e4r det principen som \u00e4r viktig: Du f\u00e5r r\u00e4nta p\u00e5 pengar som du har m\u00f6jlighet att l\u00e4mna \u00e5t sidan p\u00e5 ett sparkonto under en viss period.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4nteparitetsvillkoret – r\u00e4nta med h\u00e4nsyn till r\u00f6rlig v\u00e4xlingskurs<\/h2>\n\n\n\n

Nu kommer vi till artikelns k\u00e4rna: Vad inneb\u00e4r d\u00e5 r\u00e4nteparitetsvillkoret? Jo, r\u00e4nteparitetsvillkoret s\u00e4kerst\u00e4ller att svenska sparkonton kan m\u00e4ta sig med internationella bankers sparkonton. Det finns inget som hindrar en svensk sparare (eller en utl\u00e4ndsk f\u00f6r den delen) fr\u00e5n att spara pengar i en utl\u00e4ndsk bank. Svenska banker m\u00e5ste allts\u00e5 kunna erbjuda ungef\u00e4r samma avkastning som andra banker utomlands.<\/p>\n\n\n\n

Notera att vi nu talar om avkastning<\/em> och inte r\u00e4nta. Det finns en anledning till det. Om du bara tittar p\u00e5 r\u00e4ntan, \u00e4r det enkelt att gl\u00f6mma bort en annan viktig del som direkt p\u00e5verkar hur mycket pengar du faktiskt f\u00e5r i slut\u00e4ndan: v\u00e4xlingskursen.<\/p>\n\n\n\n

Exempel p\u00e5 r\u00e4nteparitet<\/h2>\n\n\n\n

Innan vi beskriver det n\u00e4rmare och tittar p\u00e5 formeln s\u00e5 kan vi bara ta ett enkelt exempel i ord. T\u00e4nk att du vill spara 10 000 kronor i ett sparkonto. L\u00e5t s\u00e4ga att du j\u00e4mf\u00f6r tre olika erbjudanden fr\u00e5n tre fiktiva banker.<\/p>\n\n\n\n

Sparkapital: 10 000 SEK
Dagens eurov\u00e4xelkurs: 10,12 SEK
F\u00f6rv\u00e4ntad v\u00e4xelkurs efter investeringens slut: 10,82 SEK<\/p>\n\n\n\n

Svenska storbanken<\/strong>
R\u00e4nta: 2 %<\/p>\n\n\n\n

Maltesiska storbanken<\/strong>
R\u00e4nta: 3,5 %<\/p>\n\n\n\n

Norska uppstickarbanken<\/strong>
R\u00e4nta: 9,5 %<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta kan vi direkt utesluta Norska uppstickarbanken. Det grundar sig i att r\u00e4nteparitetsvillkoret bara \u00e4r aktuellt om man j\u00e4mf\u00f6r banker med likv\u00e4rdig storlek och status. Det finns m\u00e5nga betydande skillnader mellan sm\u00e5, nystartade banker och stora, etablerade banker – s\u00e5 pass m\u00e5nga, att det inte \u00e4r relevant att j\u00e4mf\u00f6ra r\u00e4ntan.<\/p>\n\n\n\n

Om vi d\u00e5 g\u00e5r till Svenska storbanken och Maltesiska storbanken s\u00e5 s\u00e4ger vi att de i grova drag \u00e4r likv\u00e4rdiga i storlek och s\u00e4kerhet. Om allt i princip \u00e4r likadant s\u00e5 borde allts\u00e5 Maltesiska storbanken vara ett b\u00e4ttre val. I detta exempel f\u00e5r du trots allt 1,5 % b\u00e4ttre r\u00e4nta \u00e4n p\u00e5 Svenska storbanken. Men, d\u00e5 missar man v\u00e4xelkursens inverkan p\u00e5 avkastningen. F\u00f6r att f\u00e5 en r\u00e4ttvis bild av den slutgiltiga reella avkastningen m\u00e5ste man ta h\u00e4nsyn till v\u00e4xelkursen.<\/p>\n\n\n\n

Formeln f\u00f6r att r\u00e4kna ut r\u00e4nteparitet ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

R = Rw + ((Ee – E) \/ E)<\/p>\n\n\n\n

R = Svenska r\u00e4nta
Rw = Utl\u00e4ndsk r\u00e4nta
E = Dagens v\u00e4xelkurs
Ee = F\u00f6rv\u00e4ntad v\u00e4xelkurs efter investeringens slut (1 \u00e5r)<\/p>\n\n\n\n

Om vi tar med siffrorna fr\u00e5n exemplet med Maltesiska storbanken s\u00e5 f\u00e5r vi fram vad svenska r\u00e4ntan borde vara f\u00f6r att Svenska storbanken ska kunna ge en r\u00e4ttvis kompensation.<\/p>\n\n\n\n

0,035 + ((10,82 – 10,12) \/ 10,12) = 0,10<\/p>\n\n\n\n

Att vi tog dagens v\u00e4xelkurs p\u00e5 10,12 och f\u00f6rv\u00e4ntad v\u00e4xelkurs p\u00e5 10,82 betyder att vi antar att euron kommer bli dyrare i f\u00f6rh\u00e5llande till kronan. Detta kallas appreciering – euron apprecieras. Resultatet blir avrundat 6,9 %. Euron \u00f6kar allts\u00e5 6,9 % i v\u00e4rde p\u00e5 ett \u00e5r enligt detta exempel. Tar man det omv\u00e4nt, att euron skulle f\u00f6rlora i v\u00e4rde, kallas detta depreciering.<\/p>\n\n\n\n

Slutresultatet i detta exempel blev 0,1, allts\u00e5 10 %. Det betyder att om euron v\u00e4xer s\u00e5 pass mycket under ett \u00e5r (0,7 kronor dyrare att v\u00e4xla till euro) s\u00e5 m\u00e5ste svenska r\u00e4ntan ligga p\u00e5 10 % f\u00f6r att ge en likv\u00e4rdig kompensation till sparare. I exemplet ger Sverige 2 %, vilket allts\u00e5 \u00e4r alldeles f\u00f6r l\u00e5gt enligt r\u00e4nteparitetsvillkoret.<\/p>\n\n\n\n

Formeln kan g\u00f6ras enklare och sv\u00e5rare. I detta exempel r\u00e4knar vi inte med n\u00e5gon riskpremie, d\u00e5 det g\u00f6r det hela mer komplicerat. F\u00f6r att f\u00f6renkla kan man s\u00e4tta dagens r\u00e4nta och f\u00f6rv\u00e4ntad r\u00e4nta p\u00e5 samma niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"Balansen
R\u00e4nteparitetsvillkoret – Det r\u00e5der alltid en balans mellan valutakurser, r\u00e4ntor och f\u00f6rv\u00e4ntade v\u00e4xelkurser. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad man kan utl\u00e4sa av r\u00e4nteparitetsvillkoret<\/h2>\n\n\n\n

Om du tycker formeln \u00e4r r\u00f6rig s\u00e5 kom ih\u00e5g att det \u00e4r formelns best\u00e5ndsdelar som \u00e4r det verkligt intressanta eftersom det visar p\u00e5 sambandet mellan valutapolitik och penningpolitik.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ntan s\u00e4tts inte automatiskt av n\u00e5gon robot, utan varje bank har befogenhet att s\u00e4tta vilken sparr\u00e4nta den sj\u00e4lv vill. Alla marknadsr\u00e4ntor p\u00e5verkas i grunden av repor\u00e4ntan, den r\u00e4nta som bankerna sj\u00e4lva betalar f\u00f6r att l\u00e5na pengar av Riksbanken. Att repor\u00e4ntan s\u00e4tts ”korrekt” av Riksbanken \u00e4r med andra ord avg\u00f6rande f\u00f6r att svenska banker ska kunna erbjuda likv\u00e4rdig avkastning p\u00e5 sparkonton till dig som individ, i j\u00e4mf\u00f6relse med banker utomlands.<\/p>\n\n\n\n

Hur repor\u00e4ntan fastst\u00e4lls \u00e4r n\u00e4stan en hel vetenskap i sig sj\u00e4lv och beror p\u00e5 flera faktorer, s\u00e5som inflation och konjunkturniv\u00e5er i b\u00e5de Sverige och utomlands. Sammanfattningsvis visar r\u00e4nteparitetsvillkoret hur sparr\u00e4ntan p\u00e5verkas av hela det globala ekonomiska systemet, bland annat i form av v\u00e4rdef\u00f6r\u00e4ndringar i valutor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det monet\u00e4ra systemet eller den svenska penningpolitiken \u00e4r n\u00e5got som kan k\u00e4nnas extremt sv\u00e5rt och komplicerat – och i m\u00e5nga […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-87","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87\/revisions\/89"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vaxla.nu\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}